marranbergkvist

Extreme home makeover, vem kan låta bli att snyfta till det?


Igår hade jag romantisk middag med Loiisa och Elli på Djingis Khan, tror jag det heter och stavas?, väldigt trevligt. Påvägen dit var både jag och Loisa väldigt flamsiga och tramsiga. Fnittrade och hade för oss. Men så fort vi fått lite mat i magen dog vi. Haha, att mat kan ha den effekten. Göra en sjukt trött.

En sväng på stan med Pämela idag! Väldigt trevligt, kikade efter nyårskläder. Hittade  en sketacool med massa paljetter, BLINGBLING! Men att folk orkar alltså, många affärer gick vi in i bara för att gå ut ur pga av människoflödet! Hemskt vad alla gillar mellandagsrea..

Har ni tänkt på vad kul det är när man ser vissa personer på sjukt bra humör. Tänker på personer man kanske inte känner men som jobbar i en butik eller restaurang ,eller vad det nu kan vara, som man ändå stöter på då och då.
 Tog en sväng förbi pizzerian efter träningen. (Jag åt faktist lasagne) Och ena killen som jobbade där var liksom överallt och han såg bara jävligt glad ut. Skojade och trixade och fixade. Det är härligt att se människor så. Det piggar upp en själv.


Nu ska jag krypa ner i min säng med mitt korsord och tvn. Puss och kram

Julafton på källan kan vara en hit!


                              


                           

Jag känner mig helt osugen på julen. Vart är snön? Jag gick i klackskor idag och de är en vecka kvar till jul, så ska de inte få vara!
Det enda jag tycker är roligt är att få inhandla klappar till alla. Om jag hade råd hade jag nog köpt presenter till alla jämt och ständigt.
Nu är tyvärr pengarna slut och jag måste invänta lite mer pengar innan jag kan julhandla ännu mer! Men har gått omkring mellan mina möten och kikat och planerat lite vad jag ska köpa.

Kärleken överraskade mig
som när man ställt undan
och glömt att vattna
en gammal kaktus.
Den tror att den ska dö
och börjar blomma...

Den sista tiden har det hänt så mycket. Det jag tänker på mest just nu är tyvärr de dåliga sakerna. De tar liksom över. Och det här beror på att de inte är några småsaker jag talar om direkt.
För exakt en vecka sen fick jag höra att en bekant tagit sitt liv. Detta kom som en chock. En av de gladaste människor jag någonsin träffat. Trodde jag....
Och även om jag endast träffat denna person några fåtal ggr känner jag en stor sorg. Och det beror på att det här var en sån varm människa, alltid ett leende och alltid trevlig och inbjudande.
RIP Simon Underwood

http://www.youtube.com/watch?v=Ln-9yRK4V5w&eurl=http://tussig.blogg.se/&feature=player_embedded


Och det här var tyvärr endast en av alla de dåliga besked jag fått höra senaste veckan.
Men jag tror att det får stå oskrivet här. Men en sak är säker, du kan aldrig vara helt säker på att du verkligen känner din vän.