marranbergkvist

Jag är ganska knäpp... Lite småparanoid då och då. Tror alltid det värsta.
Te x om pappa skulle komma hem alldeles för sent tänker jag direkt att bussen typ kört av vägen och han sitter fast under ett säte eller att han ramlat från stegen på jobbet och ligger och förblöder.
Idag får jag veta att en kär vän som har upptäckt att han fått hjärtproblem ligger på sjukhus över natten. Direkt börjar jag tänka, "Gud han kommer dö inatt, jag kommer aldrig få se honom igen"
Medans sanningen antagligen är att han ligger där för de inte kan kolla honom förrän imorgon. Han var hos en specialist idag och de skickade honom vidare till akuten.
Nu har han inte mobilen på och jag kommer antagligen inte nå honom förrän imorgon, vet att jag kommer sova dåligt och vara nervös hela tiden tills jag pratat med honom. Sån är jag! Och det är jävligt jobbigt.
Tänk dig själv att gå runt och vara så nervös varje gång någon kommer hem lite sent eller något kommer upp.




___________________________________________________________________________________

Det är som om han läser mina tankar ibland, läskigt. Kom ett smygsms och jag vet litegrann iaf.
Kanske jag kan sova inatt, men som sagt. Jag är paranoid!